Luftföroreningar ger många en för tidig död
Cirka 1 000 svenskar dör i förtid på grund av vedeldning varje år. Det konstaterar Naturvårdsverket i en ny rapport.
Luftföroreningar som partiklar och avgaser medför att mer än 5 000 varje år dör en för tidig död i Sverige. Det är slutsatsen i en ny rapport som sammanställts på uppdrag av Naturvårdsverket. Och enligt rapporten är vedelning en stor riskfaktor, men också avgaser och vägdamm.
– Det visar på vikten av att försöka vidta åtgärder mot de här källorna lokalt i Sverige och att vi kan göra ganska mycket för att förbättra luftkvaliteten, säger Karin Sjöberg vid Svenska Miljöinstitutet.
Tillsammans med experter från Umeå Universitet har Karin Sjöberg beräknat vad olika partiklar och avgaser ger för hälsoeffekter. Rapporten visar att vedeldningen orsakar en för tidig död hos många människor i Sverige varje år.
– Vi har ungefär 3 000 förtida dödsfall på grund av partiklar som kommer från kontinenten, så kallade långdistanstransporterade partiklar. Men förbränningspartiklar från vedelningen i Sverige ger ungefär 1 000 förtida dödsfall till.
Det finns fler orsaker än vedeldning. Det handlar bland annat också om utsläpp från trafik- och energisektorn i andra länder i Europa. Det orsakar cirka 3000 förtida dödsfall här. Sedan har vi förbränning i bilmotorer, som orsakar cirka 1300 förtida dödsfall och partiklar från väg- och däckslitage, cirka 200 dödsfall.
Det som händer är att föroreningarna orsakar eller förstärker redan existerande sjukdomar hos människor. Det leder till att de som dör för tidigt förlorar mellan 13 och 15 levnadsår, utslaget över hela landet. Totalt handlar det om 5000 människor.
– Den största riskökningen är dödsfall i andningsorganens sjukdomar, i lungsjukdom. Men det största antalet dödsfall är i hjärt- och kärlsjukdom.
När det gäller vedeldningen då, vilka är det som löper störst risk, de som eldar eller deras grannar?
– Den här studien tar bara hänsyn till de luftföroreningar vi utsätts för genom utomhusluften, som i ju och för sig kommer in i bostadshusen. Utöver det här så finns det ju en risk för den som genom sin vedeldning i pannrummet eller när man fyller på braskaminen också utsätts för en dos av föroreningar. Men det är alltså inte inräknat i de här siffrorna, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Trots att luftkvaliteten har blivit lite bättre sen förra gången undersökningen gjordes så är halterna av luftföroreningar fortsatt för höga, särskilt i storstäderna enligt Karin Sjöberg.
– Jo, successivt så minskar vi utsläppen men det är svårt att från ett år till ett annat tydligt se effekten av det eftersom vi har de meteorologiska faktorerna som påverkar hur halterna blir under enskilda år. Men däremot om man tittar på en längre tid kan man ju se att de åtgärder vi vidtar minskar halterna.
Och för den som vill fortsätta elda ved i sin panna eller braskamin har Karin Sjöberg ett gott råd.
– Ja, man kan ju skaffa sig en bra panna med så bra egenskaper som möjligt när det gäller utsläppen.
Eldar du själv med ved någon gång?
– Ja, någon enstaka gång på landet, under protest.